Med December i antågande och branden i grannbyn i färskt minne kändes det självklart att prata eld med Busan. För någon vecka sedan hade de brandövning hos dagmamman och idag föll det sig som en bra eftermiddag att ta det hemma också. Prins Bus fick ligga kvar i vagnen medan jag och Busan höll på.

Först pratade vi om när de hade “lekt brand” hos dagmamman och vad man skulle göra där om det brann. Sedan drog vi paralleller och pratade om vad man skulle göra hemma. Hon nickade snusnuftigt och upprepade: Ropa “Det brinner!” och springa ut till samlingsplatsen; byns elhus.

Nästa steg. Mamma klättrade upp på en stol och tryckte på brandvarnaren. Redan innan den börjat tjuta ser jag hur Busan tar händerna för öronen och när brandvarnaren börjat tjuta så skriker hon för hög hals:

“Tjut tjut Det Brinner!!! Nu springer vi!!”

Och det gjorde vi. Hon före, och jag med Prins Bus i vagnen efter. Och utan att jag sagt exakt vad vi ska göra vid samlingsplatsen så ställer hon sig med ena handen på huset och börjar räkna: Valma, Mamma, PrinsBus… Var är pappa?! (Han var på jobbet, och det var ju bra övningsmässigt sätt att inte alla var där att räknas in.)

Vi gör om övningen ett par gånger och sedan tycker Busan att det räcker med brandlek och att vi kan gå in och äta pepparkakor istället. På vägen in säger hon: Nu brinner det inte längre, nu kan vi gå in…. Våran björk är ett litet hus.

( Ja samlingsplatsen hos dagmamman är en stor björk, så mer rätt kan hon ju inte ha på ett barns logik.

Såå… Nu utmanar jag allihopa! Varenda en av er som läser; Ha en brandövning innan första advent! Och ni med barn, berätta gärna hur det gick!

Ute droppar regnet från lite väl  tunga moln.  Det är svensk midsommar i ett nötskal. Alla hoppas på årets bästa sommardag, men allra oftast blir det midsommarfirande i klänning och regnkappa.

Vi firar hemma i år. En liten promenad till byns midsommarstång och sedan god mat med riktigt goda vänner. Lugnt och skönt.Igår storhandlade jag och lillpyret inför helgen, och idag var hela familjen och fixade det som inte fick plats i vagnen igår. ( Lillgrisen låg i babysafen i vagnen så hur stora vagnar Maxi än har så finns det gränser på hur mycket vi kunde handla)

Tycker att det är tråkigt att se alla stressade människor i affärerna dock. Helgen och speciellt storhelger ska det ju “passas på” så mycket och allt ska vara så perfekt och lyckligt så folk stressar upp sig och hinner inte njuta av vare sig vardagen eller det festliga i helgen. Nej, ett djupt andetag, inte luras in i andras stressande ekorrhjul, utan ta egna steg och framför allt, ha en avslappnad syn på storhelger, så blir helgen så stor, fantastisk  och bra som man önskar den.

Just nu sover båda barnen. Stora V i sin gamla spjälsäng på sitt rum och lilla O på en fårfäll på köksgolvet. Han ser helt underbar ut där han ligger helt utslagen med öppna armar.  Det är sådana stunder man ska stanna upp på och bara njuta av.

Märks det att jag mår riktigt riktigt bra nu? Efter de senaste två stökiga veckorna har det lugnat sig och de gick bra när jag bara tog ett djupt andetag och tog en dag i taget. bestämde mig för att det här ska gå bra, och jag ska må bra. Vi är där igen, att välja lycka kräver mod, att må bra kräver också beslut, mentalt arbete. Så här bra som jag mår nu var det länge sedan jag mådde, mer än 5 år sedan räknar jag lite snabbt.  Och jag blir nästan lite extra rusig bara av tanken på hur bra det känns.

Dags för en helg utan gäster, och en massa saker att göra snart?
Det har varit mycket den senaste tiden… Faktiskt ända sedan Oliver föddes när jag tittar efter. Roliga saker ja. Trevliga gäster och besök, javisst.

Men nu längtar jag efter en hel helg att bara vara lilla familjen på.

Det är fredag och imorgon kommer mormor och morfar. Jag ska få min jacka som jag glömde där uppe för ett tag sedan, så det är behövligt. Och besök av mormor och morfar uppskattas av yngre och äldre generationerna. Vi i mellangenerationen är just nu mer inne på att softa och bara gå runt i underkläderna.. inte riktigt görbart med besök inte.
Nästa helg är det midsommarafton på fredagen. Mostra och M kommer på våran inbjudan. (Inbjudan var något i stil med: Vi, du och hon, grillat och ev promenad till byns majstång, låter det bra?) Lugnt, avslappnat och riktigt gott. Det är precis så vi vill fira midsommar! Och precis med dem två! Men det är inte en helledig helg…

Helgen efter firas Mostra, och helgen efter det är det dop.
Sedan, efter dopet är det äntligen semester för Podden. Då får vi äntligen hela lediga dagar i streck, bara lilla familjen. Då kan vi gå runt i underkläderna och bara softa. Då kan man se på vädret på morgonen och bestämma efter det, är det en mysa-inne-dag, eller ska jag ut och pyssla i trädgården, kanske en mysa-ute-dag?

Jag vet varför jag längtar dit. De två senaste veckorna, och nästa vecka, är det en massa inbokade möten och träffar. Det är en massa måsten, och jag vill ju så gärna bara vara hemma i hemmanet och mysa och gosa med barnen. Njuta av familjen. Och med mvc ena dagen och bvc andra dagen blir det inte tillräckligt av den biten.

*Undrar stillsamt om det någonsin kan bli tillräckligt, 24 timmar är ju ändå bara 24 timmar*
*bestämmer mig för att sluta skriva och njuta istället*

PS. Jo det hällregnar, det är ju svensk sommar! Men det blir faktiskt ett mysigt avkopplande ljud av regnet som slår mot poolskyddet, så jag klagar inte, jag tycker om ljudet!

Nu blommar midsommarblomstern och liljekonvaljerna runt hörnet. Nu hänger tvätten ute på tork. Nu sover Oliver på fårfällen och syrenen doftar på både gård och i hus. Nu är jag sådär oförskämt lycklig och bara njuter av dagen.

Jag passar på medan lillpyret sover att slänga upp några andra foton på barnen som jag tagit under veckan som gått.

Här hade vi första dagen på egen hand… Jag och pyrena.

Småkaos men inget allvarligt. Frukosten drog ut på tiden och även om vi började vid åtta så hade pyret, lillpyret och sedan jag inte ätit klart förrän halv tolv… dessbättre var det min frukost som blev lidande och inte barnens.

Frukosten såg ut ( tar ett stort andetag) så här: amning av lillpyre, plocka fram frukost till storpyre, rapa lillpyre, göra gröten, lillpyre kräks lite mjölk som ska tas om hand, storpyre får gröten att äta, ta fram mina vitaminer, trösta lillpyre, jag försöker äta smörgås, torka golv då lillpyre lyckats missa trasan vid kräkningen och storpyre kastat blåbärsgröt, amma lillpyret igen för att det gått 2 timmar redan, brygga kaffe till mig, rapa lillpyre, torka storpyre… och så vidare.

Fem minuter senare började vi göra lunch och genom ett under var den färdig och till och med äten en timme senare.

Sedan sov vi i 2,5 timme, barnen och jag.

Tid: 23.09 20090316

vikt: 4240g

längd: 52 cm

Allt gick strålande, 3 timmar från inskrivning till son i famnen. Jag använde endast lustgas och stod upp under hela förlossningen. Jag kan sitta ordentligt, OCH kissa utan smärta också. Stor lyx jämfört med förra gången…
Amningen funkar och vi mår prima. Skriver mer detaljerat lite senare, för nu ska här ammas och gosas bäbis!

Nu äger vi äntligen bara ett hus!!

Nu är nycklarna till det gamla huset äntligen överlämnade till de nya ägarna, och vi har bara lån till ett hus!!

SÅ SKÖNT!

Proceduren att sälja huset tog sin början i juni förra året, och först nu är det klart! Men NU ÄR DET KLART!

SÅ SKÖNT!

Jag hittade sent igår kväll en onlinebutik som jag nästan blev lite kär i. Jösses vad mycket roligt de hade. Roliga mönstrade termosar, barnlampor, och så plötsligt var den där, precis just den klädhängare som jag vill ha i hallen!

Men som en kär vän rått mig förr, man ska inte köpa massa saker själv precis innan jul och ens födelsedag…

Vi har en bra tystnad hemma.

Om man inte sätter på tvn eller radion så är det liksom … tyst… mysigt…

Efter en stund börjar man höra hur ventilationen låter som ett vindspel, och hur det knäpper lite här och var. Kanske hur hunden på andra sidan byn skäller på fasanerna.

Men om man sitter i vardagsrummet, utan radio eller tv, utan eld i kaminen och tvättmaskinen avstängd, så är det tyst och bara härligt hemma.

Ska göra samma sak imorgon.